Sista stoppet: Malawi

Ett ”worst case scenario”, några av de absolut mest utsatta människor jag träffat, sa den norska professorn om de områden han besökt under sin studie om hur Malawis bäst bör anpassa sig till de pågående klimatförändringarna. Programmet som Kooperation Utan Gränser driver här tillsammans med lokala bondeorganisationer och de kooperativa bankernas nationella organ var ett av föremålen för diskussionen.  Vi samlades en tapper skara såväl utlänningar som malawier, de flesta dock som vanligt äldre män. Det klagades på att det inom klimatdiskussionen ofta är för abstrakt, men detta till trots var det inte många praktiska exempel eller vägar framåt som nämndes. Det handlar i stort om att anpassa sig till större osäkerheter. Vi vet inte om det kommer att bli torrare eller våtare, det enda vi vet är att det kommer att vara mycket svårare att veta….  

80 procent av landets folk är bönder och vana att handla under osäkra förhållanden, men tvingas nu till att fatta beslut under än större osäkerheter. Och de är de absolut mest sårbara. Det handlar om att bygga upp såväl det sociala, miljömässiga, ekonomiska som institutionella kapitalet. Blev ni något klokare av det?

Ett exempel kanske underlättar. Låt oss använda ciggen som du tar med fredagsölen som utgångspunkt!  De läckra tobaksreklamerna med snygga rökande flickor (och till och med doktorer!) påverkade även den malawiska bonden. Inte för att han började röka, nej. Men tobaksproduktionen bredde ut sig som myror över spilld saft. Det är och var en säker inkomst. Men ved har använts att torka tobaken. Resultat: avskogning. Och för att få fin tobak har behövts rejäla doser såväl konstgödsel som bekämpningsmedel. Resultat: minskat och försämrat naturkapital. När odlingsmarken är begränsad ger det också mindre yta för odling av mat. Resultat: hunger och undernäring.  

Och nu undrar ni kanske hur detta hänger ihop med klimatförändringarna?  Jo, något av det viktigaste för ett land som Malawi med så starkt jordbruksberoende är att ha en näringsrik jord och ett landskap som kan ge mat även under mer oväntade och extrema väder. Med de fortsatta klimatförändringarna behövs framför en mängd olika grödor, grönsaker, frukt och träd för att ge naturen en större motståndskraft. En ensidig tobaksodling är knappast på den rätta vägen. Folk behöver också andra sätt att tjäna pengar på som inte är beroende av jordbruket. Idag spelar pengar som skickas från släktingar som jobbar utomlands en stor roll. Att organisera sig i grupper med gemensamma intressen ökar tillit och därmed minskar sårbarheten för den enskilda. Tobak odlas oftast individuellt. Så en fortsatt fokusering på tobak ser inte ut att vara den smartaste vägen i dagens tider.   

Imorrn ger jag mig ut i fält och kommer att vara utan den mesta form av civilisation i en månad. Jag försöker förbereda mig på att möta detta ”worst case scenario”, men hur förbereder man sig för det? Genom att packa ned en påse nötter, mp3-spelare och en deckare kanske? För inte tänker jag tända en tagg i varje fall.